fan jag skulle behöva ett knogjärn... vet någon var man kan köpa ett bra knogjärn?!?!?!?

Här står jag och skrattar i allvaret. Skrattar åt allvaret. Sen går jag hem och gråter för allvaret gjorde mig illa.
Adams tröst är ingen tröst, tvärtom. Inte går det att lita på Adam heller. Adam står just nu och skrattar åt damen i rullstolen, den enbente mannen och barnet med downs syndrom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0