är jag den väldiga paddan?

För rastlös för att lyssna på stenen. En sån skam.
Det är inte bara röken som hackar. Uthärdligt och jag hoppar ingenstans.
Raserier rinner av men jag sparar saften.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0