slåbar
Ibland just nu droppar det ur både ena, andra och tredje örat.
Vem är det som bygger väggar överallt så planerat och strukturerat för att flina åt ironin?
Kissnödig, vad är det? Vad är det?
Jag vet vad som krymper med förnuftet och det sitter snett i ansiktet. Slätt och äckligt ska det va så ska vi ha det ja och vi vill inte veta av det andra fnasiga och förätna gudsförgätna ELLER JO vore det inte jättekul att peka och säga hur och å nej och stackarsssslillaoss som aldrig måste slåss.
Allt överflöd flödar över, översvämmar alla lemmar och det som rinner och slemmar lämnar jag efter mig utan spår. Kanske kanske kanske en liten partikel kvar i håret någonstans om du letar, men letar du blir det ambulans.
Lämnade, lämnade biter surt i surt vinglas. Och vad gör väl lite glas i magen när allt kommer omkring.
Nej det är nog bäst att ta sig dit det luktar rynkor och nivea och förjävliga frisyrer, om någon annan får bestämma. Och det får ju någon annan MEN VI BITS i den här sidan av stan så akta er, bestämmare.
FIRA MIN ÅTERKOMST MED POMPA OCH STÅT så låtsas jag höra ert förlåt.
